Buckets...

Det har med att dricka sprit ur hinkar som verkar vara sa populart har ar nog inget for mig. Vem kan vara normal efter att ha druckit en hink sprit? Inte jag i alla fall! Sa jag haller mig till olen som vanligt.. Det ar nog bast sa.. Kanske kan arbeta ut nagon deal sa jag far ol i hinken istallet, vi far se. Annars hander det inte sa mycket, det har varit fint vader en dag sa vi har lyckts ligga pa stranden lite i alla fall. Fargen kommer sakta men sakert!
Hoppas ni har det gott dar hemma.
//Jennie

Koh Phangan

Tillbaka pa on som Gud glomde. Har har inte mycket forandrats pa 5 ar. Forutom kanske att det ar overbefolkat med israeler. Helt sjukt, det kan ju inte vara nagra manniskor kvar i Israel for alla ar ju har!
Vi tog en liten promenad till Coral, och hor pa det har gott folk, de har byggt en pool! Nu ar det verkligen det ultimata boendet! Men Patrick tycker det ar for langt fran party stranden, sa vi bor i ett myrinvaderad litet rum istallet.
Snart bar det ivag till Koh Lanta, en vecka kvar ungefar. Ska bli skont, se hur det bli dar. Forhoppningsvis kan jag ma lite battre dar an vad jag gor nu. Annars kommer jag hem kara vanner. Hellre regn och slask i Boras med er an sol och strand i det har tillstandet.
//Jennie

Dresscode?

Nu har vi bestamt oss for att inte aka pa nagra mer utflykter, for vi misslyckas anda alltid med allt. Igar tankte vi vara lite kultiverade och aka pa Sky bar, en restaurang som ligger hogst upp i Bangkoks hogsta skyskrapa. Det ska tydligen vara en helt sjuk utsikt. Sa vi dressade upp och anstrangde oss till och med for att se lite fina ut. jag hade klanning och allt! Efter mang om och med och en fruktanvart trafik stockning kom vi i alla fall in och valsade bort mot hissarna. Da har dom dresscode! Hur kul ar det da? Nar man gjort sig fin och suttit i en taxi i 30 min... Sa vi fick besvikna aka tillbaka till Khaosan road dar pack som oss tydligen hor hemma. Snopet!
Men Khaosan var inte fy skam det heller. Vi satt pa en trottoar och samtalade med en Amerikan. Jatte trevligt! Sen kom en gatumusikant utan tander och en militar och slog sig ner. Vi var nog ett ganska udda sallskap, med det ar det som ar sa harligt med backpacking!
Ikvall bar det av till Koh Phangang, vi ska aka sov tag. Spannade va!? Har jag aldrig gjort forrut.
Puss och kram pa er alla!
//Jennie

Back in Bangkok

Da va man hemma igen. Konstigt men det kanns faktiskt sa, att Bangkok ar hemma. Det ar nog bara for att det var sa flangigt i Kambodja, och har vet man hur saker och ting gar till. Resan fran Phnom Penh tig 15 timmar och var helt ok faktiskt. Det var en bit som var fruktansvart lerig sa vi akte i typ 5 km/h men annars var det smartfritt.
Visumet misslyckades vi tyvarr med, kan ju inte lyckas med allt! Nar vi val kom dit och det var oppet for en gang skull sa visade det sig att de inte fattade vad ett dubbelt turistvisum var for nagot och att det skulle ta 5 dagar att soka vanligt visum. Vanligt visum har vi svenskar automatiskt ju! Inte ens pa ambassaden fattar de nanting...

Jag tror att jag blir forfoljd av rattor. Pa en vecka har jag sett 3. Den forsta har jag ju berattat om, den i sangen. Sen sprang det en vid mina fotter nar jag at. Sen kom det en till och sprang mot mig nar jag at och sen stannade den, tittade pa mig och vande och sprang ivag igen. Sen hade Patrick en mus i vaskan. Sista kvallen i Phnom Penh letade jag febrilt efter min klubba som jag vet att jag lagt pa sangen. Jag hinner bli lite halv sur pa Patrick, for en klubba forsvinner ju inte bara liksom! Da far jag sn pa nanting i vaskan. Rattjaveln har tagit min klubba hoppat i min vaska och lagt sig dar och gnagit pa den! Fatta va sjukt! Varfor ville den ligga i min vaska? Vi har dessutom haft en jatte stor odla i rummet. Det ar ju kul att man ar omtyckt iallafall!

Nar vi var i Phnom Phen akte vi ut till The Killing Fields, massgravarna fran Pol Pots tid. Det var helt sjukt att se. Gamla klader och tander pa marken. De hade lagt upp en massa skallar i ett stort monument och man trodde knappt det var sant. Vi gick dar och kikade men det var inte forran pa kvallen som det borjade ga in vad man hade sett. Det sjuka var att det aven pa ett sant har stalle var fullt av skrap och tiggande ungar, har och dar gick det lite getter och kossor och betade. Och nar vi skulle aka tillbaka fragade varat chauffor om vi vill aka och skjuta lite pa en skjutbana som lag i narheten. Inte precis vad man ar sugen pa i det laget.

Igar festade vi till det lite och eftersom vi akt buss i 15 timmar och i princip inte atit mer an en majskolv och lite kycklingvingar sa blev det en kort men intensiv fylla.
Idag ska vi antagligen kolla lite BIO, ser jag fram emot. Imorgon bar det ivag till Koh Phangang, mina gamla hood. Hoppas ni har det bra dar hemma, saknar er!
/Jennie

Just det, ar ju altsa tillbaka i Thailand sa nu ar det bara att ringa och smsa som galningar! Har ar mitt nr:
+66861022067


Forlat...

Har gar ni in pa min blogg for att lasa roliga rese historier och hora hur roligt jag har det. Och det har jag faktiskt. Sa ignorera det forr inlagget, alla har vi vara morka stunder. Kram pa er alla!
//Jennie

Sova med fienden...

Ibland ar livet allt bra svart...

Phnom Penh suger for ovrigt. Kul att va i en huvudstad med trakigare nattliv an Bredared. Tack for den Lonely Planet.

Huvudstad!

Inte mycket till huvudstad Kambodja har, men nu ar vi har iaf. Imorgon ska vi skaffa visum till Thailand pa ambassaden. Spannande va! Forlat, men jag har inte sa mycket att beratta... Har legat i en stol pa stranden de senaste dagarna, och forutom en missanpassad ko eller tva sa har det inte hant sa mkt. For er som ar intresserade och undrar varfor jag inte svarar pa sms sa funkar telefonen inte har i Kambodja. Om en vecka ungefar ar jag back in the game! Da ska du fa mitt nummer Sahar!
//Jennie

Kambodja

Nu har jag varit ivag exakt en vecka. Vi har hunnit med forfanandsvart mycket trots att vi ar de lataste backpackers man kan tanka sig. Vi stannade i Bangkok i tre dagar, hangde pa Khaosan, MBK, det vanliga.
Nu ar vi i Kambodja, tog ett tag att ta sig hit men nu nar man ligger pa stranden sa var det helt klart vart det. Vi fick overnatta i Koh Kong, precis vid gransen. Det sprang manniskor och kackade pa titt som tatt och ville salja olagliga substanser. Och nar jag val tog min efterlangtade dusch upptackte jag att de tjuvkikade pa mig genom hal i vaggen. Kul, skit kul!
Nu har vi varit nagra natter har i Shanokville. som ligger vi kusten. Sa aven om det varit ratt taskigt vader sa har vi lyckats bada lite i alla fall. I natt vacktes jag av att nagot strok mot min arm. En ratta, nej men sa trevligt! Var som ett javla nervvrak resten av natten. Men staller som vi bor pa ar underbart anda, bor hos en jattegullig familj. Sa lange vi ater dar sa bor vi gratis. Perfekt! Igar sag jag min forsta albino, fan va sjukt det ar. Helt vit liksom!
Imorgon aker vi nog vidare till Phnom Penh. Skaffa visum, tjohoo! Forstar inte varfor man maste fixa alla dessa trakiga grejer, jag ar ju pa semester for fan! Kan nog vara bra att komma till en storstad i och for sig. Har borjat fa lite orovackande utslag pa armen och farmasisterna har verkar inte for duktiga.
Saknar er alla dar hemma. Hoppas ni har det bra.

// Jennie

Resfeber.

Fy fan vilken jävla helg! Kommer inte ihåg när jag hade såhär roligt sist, jag älskar er alla! För ett par helger sen introducerade Alex Ful-tal för mig. Något jag insett är världens isbrytare när man träffar nya människor. Man multiplicerar antalet peroner man legat med med skillnaden i ålder på den yngsta och den äldsta man legat med. Jag som kämpat ganska hårt med att få ihop mina 140 poäng blev ordentligt brädad av en kille igår, han hamnade på 2000- nånting. Fattar inte hur de hinner!

Glada Jennie is back, bättre än nånsin! Nu ska jag bara se till att det blir lika bra borta i Thailandet. Imorgon åker jag, känns jätte konstigt. Så nu börjar uppladdningen för fyllan på planet, för det här är nog inte en flygresa jag kan göra nykter.

//Jennie



RSS 2.0